Le Petit Monkey - this is my life

Så, hemma igen och har typ (nästan) rehabat mig från Auckland-resan.
Åkte hemifrån klockan 05.30 i onsdags till Palmerston North för att ta flyget upp till Auckland. Det var helt bäcksvart när jag åkte, trodde det skulle komma en björn eller nåt och äta upp mig ur skogen när jag gick till bilen i totalt mörker. Lagomt kul var det att köra när jag märkte att jag var tvungen att sitta och hålla in knappen för hellyset så att jag kunde se ordentligt, gjorde man inte det slocknade det. Vackert.
Trodde jag skulle dö på vägen när jag körde när regnet helt plötsligt började vräka ner när jag nästan var framme och körde förbi staden Woodwill. Vägen ("motorvägen") gick nämligen uppe i bergen efter Woodwill med ett stup på sidan om vägen. Och massa vatten på vägbanan = vattenplaning. Och massa svängiga kurvor osv. Den enda kanalen jag fick in på radion var mauri kanalen där de typ spelade offringsmusik eller nåt. Trodde jag skulle börja grina, körde typ i 40 km/h för att lura döden.
Kom fram hel till Palms. Nth iaf, checkade in och tog flyget upp till Auckland. Frågan är varför jag alltid hamnar bredvid tjockisar när jag flyger? Varför vill gud alltid straffa mig? Tycker sånna borde köpa två säten så man får ha sitt eget ifred..........

Kom till hostlet vi skulle bo på, kom in genom dörren och träffade två trötta svenskor; Linnéa och Annica, som hade kommit till NZ med fem flyget på morgonen. Kom asbra överens på en gång! Sen kom Moa dit som, precis som jag, redan har varit i NZ i tre veckor och jobbat hos sin familj.
Hade Orientation Course på Au Pair Links kontor en bit därifrån, fick massa information vad vi får och inte får göra. Fick i uppgift att skriva ett vykort var som vi skulle skicka så att vi skulle lära oss hur posten funka osv.... Jaja, någon där hemma kommer bli glad iaf! :D
Efter kursen (runt fem tiden) gick vi (au pair-tjejerna) ut och käkade och började kvällen med att dela på en flaska vin (godaste vinet i världen här nere, jag lovar). Efter det var det bara att köra på så jag och Moa gick ut medan de andra gnällde om jet-lag (kom igen, vad är 36 timmar på ett flyg, egentligen? ;) )
Vandrade in till Auckland City, "det är inte så långt", sa Moa. Pssh... gick typ i en halvtimme, TUR att jag hade ballerina skor med mig och inte bara mina högklackade pumps som för den delen har blivit för små nu när mina fötter har svällt av värmen.... Kom in på en bar och började hänga med skönaste bartendern - Chris! Fick billiga och asbra drinkar! Fick döpa två; Sweet Swede och Ida on the beach! Topnotch!




Åkte hem till Chris och sov eftersom vi typ inte orkade ta oss hem hela vägen, vaknade dagen efter och mådde tiptopp, åkte tillbaka till Hostlet och duschade osv innan det var dags för kurs igen.
Tänkte gå och lägga mig tidigt på torsdagkvällen men då började Annica och Linnéa vakna till och tjatade om att gå ut och ta en öl. En öl blev två blev tre blev en taxiresa in till stan, till Chris bar, blev en drink, två drinkar, tre drinkar, en shot osv osv.
När klockan blvit tolv fick jag och Linnéa (pensionärerna) nog och ville åka hem. En av Chris kompisar Jmy (mm, det stavas så) skulle skjutsa hem oss och samtidigt ta med hans superfulla storebror på 30 år och 100 kg som inte kunde gå själv. Jmy hade han ena arm och jag hade hans andra. Jag dog.
Kom till parkeringshuset efter hundra år för att sedan inse att Jmys bil inte stod kvar, mao stulen. Kul jul. Satt i parkeringshuset i över en timme medan han jagade parkeringsväktare hit och dit medan jag och Linnéa satt och vaktade brorsan som hade däckat medan vi bara ville hem och sova. Grinighetsnivå; typ hundra.
Linnéa och jag tog en taxi hem till slut. Klockan två var vi hemma och klockan sju skulle vi upp. Hurra!




Sista dagen på kursen satt alla och ville dö vid frukosten. Jag mådde bäst och fick vara snäll nog att följa med Kicki (manager på Au Pair link) och hämta alla våra väskor på hostlet. Därför blir man straffad för att man aldrig blir bakis.
Sen åkte vi och hade CPR course (Hjärt- och lugnräddning) vilket var grymt roligt och riktigt lärorikt!




Efter det åkte alla hem till sina familjer och jag gick och mötte upp  Robin och hängde med honom tom söndag innan han åker tillbaka till Australien. Åkte upp i Sky Tower, hade picknick i Alberts Park och shoppade massa skor och väskor (jag, inte han, hehehe) och åt massa god mat.
Toppenbäst, bästa veckan ever!