Pedofil-Ida

I lördags var vi hemma hos Pernilla och firade hennes systemet-myndighetsdag. Hennes lillebror var där med alla hans kompisar (det verkade till slut bli mer att hennes brorsa hade fest istället för Pernilla) hursomhelst! En av hennes brorsas kompisar är herr Erik Tiger Lindgren (Elin skvallrade att han heter Tiger i mellannamn, värsta fint!) som är lillebror till Emma och Sandra Lindgren och som jag inte fattade existerade förren under Ellas och Linnéas 20/18 årsfest för några helger sedan. Men nu har jag insett att grabben är SNYGG SNYGG SNYGG!!! Alla i syskonen Lindgren-skaran är snygga, typ "hej vi kan göra ett eget Top Model program där bara vi får vara med". Jag känner mig som värsta snusk-tanten dock, eller ännu värre: som en Pedofil-Ida, eftersom grabben är 91A! Han är inte ens född på 80talet!!! INTE OKEJ! *Ger pedofil-Ida en bitchslap och en haklapp att torka upp dregglet med*. Serri....
Jag har hursomhelst bestämt att jag kan få bli hans modellagent istället och företräda honom på modellmöten osv. Sen efter några år så har vi en affär som utvecklar sig till att vi blir superkära och gifter oss och så kom jag på planen att han skulle vara otrogen med en annan modell och så begär vi skiljsmässa och så får jag halva hans förmögenhet, men jag ångra mig om den biten, jag vill ju ha honom all by myself!! Heheheheheheh.
Åh, om man ändå vore en ung kvinna på 17 år igen!

 

Jag med syskonen Snygg

Tradera-beroende

Jag håller på att bli beroende av Tradera. Lägger upp mer och mer grejer hela tiden och ba "pengar pengar pengar". Hehehehe.
"Vad är det här? ett par strumpor? eeeh, dom kan man nog sälja! Gamla flip-flops, jaa nån vill säkert ha! Någon vill säkert köpa dom här gamla H&M örhängerna, dom ser ändå ut som Gucci... Nästan... Sälja sälja sälja!!!"

Hehehehehehehhee.


Jag kanske är född att bli säljare ändå.

Fast hon var nästan i tid

Hetsig helg, mycket att göra, lite tid att göra det! Igår blev det inget med att dansa våra lurviga i stan eftersom det var snöoväder och vi inte orkade åka in osv. Så det blev lite umgänge hemma hos Pok där Bobbie och Fredrik också var. Senare kom Ariya och den enda vi väntade på var Foxy-Roxy. Vi hann gå till Alex en sväng och spana läget där och konstatera "tack, men nej tack", gick tillbaka till Pok och hängde där och fortsatte att vänta på Roxie. Klockan 02.00 dyker hon upp. Tja, bättre sent än aldrig antar jag. Känner ingen människa som är segare som henne...

Ikväll ska Pernilla firas. 20 år ung blir hon imorgon och ska ha lite galej ikväll. Nykter tillstånd för mig dock eftersom jag ska upp tidigt och köra bil imorgon ut till Haninge och Ekerö. Hej och hå - ingen vila här inte!

Städat osv

Hej och hå, känner att jag har varit produktiv idag! Städat och haft mig som aldrig förr! Har tom dammat av alla cd-skivor, böcker, filmer etc. *sniff sniff*, aaaaaah, inte ett dammkorn så långt näsan kan sniffa!
Ska ta fram lite sommarkläder som har legat undangömda i förrådet i över ett halvår nu, inför NZ, ni vet!

Ikväll ska jag träffa Roxie också som har kommit hit på finbesök från det stora landet väster om oss - USA. Jag föreslog bio men tydligen är fröken sugen på att gå ut och göra Stockholm osäkert. Det var väl i för sig jag med tills jag öppnade plånboken och hörde ekot. Äsch, nånting blir det iaf, så länge man är med Roxie har man alltid kul! :D


Det var min dag

Åh jag hatar när man känner sig så där att man är på väg att bli sjuk fast man aldrig blir sjuk. Typ som jag mår just nu. Förkyld men ändå inte. Kan inte anstränga sig, kan inte få folk att tycka synd om en. Helt värdo! :C

Zelda sov här inatt - mysigt! Vaknade av att hon stod vid sängkanten och gnällde och ville komma upp och mysa med mig. Med en liten handrörelse hjälpte jag henne upp (hon är typ för tjock för att kunna hoppa upp i sängen själv :C) och hon kurade ihop sig supertätt intill min kropp. Mysigt! Då blev jag varm i själen. Senare på dagen åkte jag till nappis (Hannas och mitt slang för Naprapaten, hehe) och gick runt lite i Vasastan i den sköna vårsolen. Jag älskar Vasastan! Favoritdelen i hela staden alltså. Svängde förbi min brors kaffe/té affär på Birkagatan och hängde lite, körde lite snabbisskvaller på en kvart och åkte sen hem, kollade på Top Model (YES, det är säsongen med Naima, TiffanyMichelle och co - en av mina favoriter!!) och åkte sen och tränade lite gym. Eh kände mig lite brädad när Solna Vikings tjejerna kom och började pumpa och jag insåg att dom typ orka dubbelt så mkt mer än vad jag gör...

Nu är det dags för Fråga Olle - äntligen!


Me heart mina systrar

Vid vissa tillfällen får jag ångest inför att flytta till Nya Zeeland. Ikväll var ett sånt tillfälle.
Hade tacokväll hos Hannis efter att jag och Elina hade valsat runt inne på Åhléns och fått hjälp att köpa en fin-fin present till Pernilla på lördag. Åt massa tacos (för mycket!) hos Hannais, satt och skvallrade och snacka om allting och ingenting och skrattade så alla vi fick magknip. Det var då jag insåg hur mycket jag älskar dom och hur mycket dom betyder för mig och det var då jag insåg "fan vad jag kommer sakna mina systrar"


Pass

Well I dunno, antar att det typ är det första och enda passfotot som jag ser okej ut. Mindre okej att jag ser ut att vara 12 år gammal, meeen man får väl leva med det.... Fick ingen bra bild, suddig men den får vara nog åt er!


Glad tjej!

Har köpt en resväska idag, den är rosa och jättefin! Hurra! :D

Lagfest

Lagfest slutar alltid bara på ett sätt - världens tyngsta baksmälla dagen efter..........

Men annars så! Var ute och härjade med tjejerna i laget på nåt ställe som hette Collage. Ja då har man provat på det. Dit går jag inte igen fören jag har fyllt 30, så kanske man smälter in lite bättre med de övriga människorna. Matkoman efter tacosen släppte aldrig dock, oavsett hur mycket shots och sockersliskig cider man fick i sig. Kvällen blev ung eftersom alla var så trötta och sega efter matchspelande och alldeles för lång tid av drickande. Jag och Anna begav oss hem till hennes lägga vid Telefonplan och sov bredvid varandra i en liten, mysig 1.20 säng!
Vaknade till vid fem, gick på toa och kräktes lite, gick och la mig igen och tyckte jag mådde tiptop när jag vaknade sen vid 10. Gick ner till affären och skulle handla lite frukost till mig och Anna och märkte att balanssinnet inte riktigt, riktigt var med då jag vinglade in i hyllorna lite hur som helst. Eh.... Huvuvärken borrar in sig i mitt huvud som hackspettar och kommer nog inte ge med sig fören dagen gryr en ny vecka. Man mår som man förtjänar! Får rehaba mig själv nere på NZ, hähä.
Fast glad blev jag när tågen var väldigt mycket försenade och jag fick rätt till att åka taxi hem med hjälp av SLs resegaranti. Aaah... Jag klagar icke!



Gangstagänget på Telefonplan!


*Klick klick*








"Hej det är jag som är Snygg-Madde"
;)


Nu äre dags för en delicatoboll eller två och ladda inför kvällsjobb. Wuhu.....

:C


Inget mjaumjau när man kommer hem. Ingen som väcker en mitt i natten och vill bli klappad. Ingen som vill dricka ur handfatet. Ingen som kommer och morgonmyser med mig. Ingen som spinner så man blir varm i själen. Ingen som sitter på bordet och spanar på kråkorna. Ingen som kommer och lägger sig på datorn när man knappar på den.

Jag saknar Neo :C







Strul är inte alltid kul

Så utresan till Nya Zeeland blev inte riktigt som planerat. Får skjuta upp det i två veckor pga min underbara fot (ett ledband var av och ett var tydligen delvis av).  Som det ser ut nu kommer jag åka den 7 april istället. Tur i oturen, både med foten och med utflygningen! Egentligen hade det bästa varit om jag flög ut den 27 april istället eftersom jag nu får punga ut 2000 exta för flygbiljetten eftersom den 7 april ligger så pass nära påsk. Kul jul. Men familjen där nere är i desperat behov att få ner mig så fort som möjligt och jag vill egentligen åka ner så fort som möjligt också så då är det lika bra att göra det.
Det jobbigaste är ifs inte det, det jobbigaste är att det bara är preliminär bokat så jag vet inte från vilket datum jag ska sätta mitt visum som jag nog borde fixa väldigt snart för att vara säker på att det hinner bli klart osv.
Känns som jag har en miljon saker att göra fast ändå inte. Köpa resväskor, packa (packningen kommer jag få göra om minst 10 ggr), ringa skatteverket, fixa mitt visum, planera in någon typ av hej-då-fest för mig etc etc. Och jag kan i princip inte göra nånting av det fören jag vet NÄR jag kommer iväg! Iiih.... Känner mig så stressad.

Kan iaf säga att OM jag åker den 7 april så kommer jag försöka ha nån hej-då-middag/fest fredagen den 3 eller lördagen den 4. Förmodligen den 4 men vi får se. PRELIMINÄRBOKA DET!!

För att jag kan

Ibland tycker jag färger är bra för själen. Det är då jag blir som gladast.


På finbesöket i Uppsala i lördags

Fredagen i bilder


Födelsedagsbarnet!








Vilken helgkarusell!

Fira Jenny i fredags, var ute på Magenta (observera att kryckorna var med) i stan, kom hem halv 5, gick upp halv 11, åkte till Uppsala, firade min systerdotter som fyllde år, blev droppad hos Alex och Linn som numera bor i Uppsala och pluggar där, var ute och festade med dom på Birger Jarl, dansade som en galning på hiphopgolvet utan kryckor, dog för att jag hade så ont (det var det så hårt värt ifs), gick och la oss kvart över fem, vaknade halv 12 av att Alex kollar på Let's dance reprisen, åker till Solna för att kolla på matchen, åker hem och har middag med pappa, min faster, hennes man, Jakob och Signe, klappar lite på Neo och ligger nu i sängen.

Oj vilken helg!
Nu ska jag dö och sova i ungefär 15 timmar. Godnatt!


Kategorisera mera!

Har sorterat alla mina cirka 6000 bilder på min dator nu, placerat dem i kategorier, slängt dubbletter osv. Känner mig riktigt bra. Nån dag ska jag väl försöka gå igenom mapp efter mapp och slänga bilder som är helt orelevanta. Det kan nog ta lite längre tid...


Jag bjuder på en bild från back in the days! (tagen -05 eller nåt sånt av Elina)

Skutteliskutt

Har skuttat runt hela staden idag känns det som, på mina fin-fina kryckor. I det vackra slaskvädret.
Var först på magnetröntgen på St Göran, sen skulle jag hänga och umgås lite på Hannas jobb i Liljeholmen efter det. Då tog jag mina kryckor och började hoppa ner mot Fridhemsplan och tänkte "det är inte så långt". Nä kanske inte om man inte hoppar på kryckor och har en 10 kilos väska att bära på med träningsgrejer etc. Höll på att svettas ihjäl, tog mig till fridhemsplan och till bussen iaf. Kom till Hannas jobb och kom in på kontoret där hon tjitt-tjattade med Elina i telefonen medan jag önskade att jag hade valt ett annat typ av klädval istället för min icke-andandes acryllklänning. Hade man kunnat stänga till dörren till Hannas kontor hade jag tagit av mig den och suttit i underkläder. Svettig och äcklig tjej :C
Fick parkera mig i lunchrummet där personalen på Liljeholmen böt av varandra i grupper, som djur som fick turas om att trängas på den grönskande ängen för att mätta sin hunger. Alla tittade typ på mig och "Hejhej tjejen som inte jobbar här". "Hejhej" sa jag tillbaka då och återgick till min Aftonbladet.

Sen åkte jag till min Nappis (Naprapat alltså, vad annars?) på Odenplan. Han heter Ian, är från Norge och är sockersöt! Han blev överlycklig när han såg min fot och jag kunde konstatera att hans årskurs precis hade gått igenom foten och fotskador etc etc. och ville alltså titta på den och göra en bedömning om vad felet var. Spännande. Känns nästan som om folk kan börja slå vad om vad som har hänt med den? Någon, sugen? Oddsen är fin-fina!

Eh jaja, sen åkte jag till Kesta med Hannis för hon skulle köpa nya träningskläder. Bra som jag är hittade jag allt hon behövde och allt var på REA (som den vana shopparen jag är, hähä). Sen åt vi mat på foodcourt och det smakade apa. 100 kronor för bajs. Typ. Beställde nån plocktallrik med lite smått och "gott" men en touch av ironi på det sista ordet. Nu vet jag vad jag inte ska beställa nästa gång jag äter i Kista. Ah juste, jag köpte ett 3-pack trosor från H&M också. För den som ville veta.

Sen till träningen i Solna, där jag och Hanne-Marie skulle träna i gymmet eftersom båda är skadade. Fast jag tror vi tränade våra munnar mer än kroppen. Jag kan inte träna med andra människor, jag blir bara distraherad - noll disciplin.


Nu är jag hemma och är skittrött och har bara skrivit massa blajj som vanligt. Om allting och ingenting. Tack och hej.



P.S. Jag har upptäckt att det är busenkelt att planka om man har kryckor. Man ser så oskyldig och skör ut så ingen skulle misstänka en för gratisåkning utan antar att man har ett giltigt busskort och öppnar grindarna medan man bjuder på ett blygt leende. Tji fick dem allihop! Jag borde bli skådespelerska.

Effektiv tjej!

Idag har jag sorterat ungefär 3000 bilder på min dator. Och jag har fortfarande 1500 bilder kvar, ungefär. Och innan dess hade jag redan sorterat ungefär 2000 bilder. Heheheheh *kameratjej -88*
Känns bra att jag gör någonting produktivt nu när jag är sjukskriven och bara haft stirrtävlingar med Neo osv.
Har tvättat idag också, och röjjt lite i mitt rum genom att balansera på en krycka med ena handen och plocka med den andra. Bra träning alltså!
Har varit helt hyperaktiv idag och imorrn är det TRÄNING igen!!! Plus att jag äntligen ska göra min magnetröntgen imorrn. Inte för att jag tror att det är någonting som har gått av, foten känns trots allt ganska stabil just nu så jag tror det kommer gå bra.

Nu ska jag titta på "Den rätta för Rosing", bästa programmet!


(OBS; eeh min blogg ska inte se ut som den gör nu, har bara börjat spexa med htmlkoderna osv. Känner mig nöjd för att jag fattar hur man gör :D Herrå!)

Åh, smoothies

Jag har blivit beroende av smoothies. I alla dess former.
Med banan och hallon
med äpple
med banon, hallon, passionsfrukt och mango
med blåbär, hallon, banan och passionsfrukt
med banan och kakao
med äpple och banan
med vaniljyoghurt
med naturell yoghurt


gluuuuuuuuuuuuuurh *dreggel*


Gör en smoothie till mig och du har mitt hjärta!
(obs, på laktosfri yoghurt och mjölk annars blir magen :C)

Är det tid för oss att säga farväl?

Du och jag, 15 år.
Ensamma fast alltid tillsammans.
Du och jag mot alla andra
Ingen förstod hur det gick till
Ingen förstod oss
Och med en axelryckning
En blick
Och ett "fast aja"
Så förstod den ene
Vad den andra menade

Vi betade av Stockholm
Till små, små bitar
Upplevde, kände, levde
Med en storstad
Full av möjligheter
Full med äventyr
Varför har han snören i öronen?

Vi skrattade
Vi grät
Och vi vinglade fram
Av en stulen vinflaska
Av lyckoruset vi levde i
Hand i hand
Vi mot världen
Och hon dansade med en dvärg

Jag beundrar henne
Mina ögon ser upp till henne
Hon lärde mig
Hur man älskar livet
Att vara stark
Blicka framåt
Och se möjligheter

Min andra hälft
Och min själ
Mitt hjärta
Har aldrig gjort så ont
Som de gör just nu

Vem var Kristoffer-vem?


Jag saknar en bit av min själ och mitt hjärta

Elektroniken är min vän

Har absolut ingenting att göra. Jag har klappat och gullat med Neo, slösurfat på datorn och kikat på tvn. Och nu är jag uttråkad. Och det finns ingenting att göra.
Jag glömmer till och med bort att äta för att jag är så uttråkad.
Jag är så uttråkadd att jag inte ens är hungrig.
Snart tejpar jag foten och går ut och springer innan jag tar livet av mig på riktigt.


Me <3 snälla människor

Idag efter att jag hade fått skjuts av snäll-snälla Bobbie upp till systemet gick jag förbi konsum och skulle ändra min pinkod på kortet och handla lite mat. Lite mat visade sig bli ganska mycket mat, eller ja, mycket för att gå på kryckor iaf. En påse och så lite grejer i väskan.
Herregud, det är så här livet kommer bli när man blir pensionär och inte kan gå utan kryckor/något annat hjälpmedel, tänkte jag när jag försökte gå så bra som möjligt med påsen dinglandes på den ena kryckan och en tung bag-in-box och lite annat grejs i min axelväska. Halvvägs hem hör jag hur det kommer någon bakom mig, en ung tjej. Jag vet exakt vem hon är, hon är lillasyster till en kille jag gick i samma klass med i lågstadiet, fast jag kommer inte ihåg vad hon heter... Hur som helst så stannade hon och frågade om jag behövde hjälp med något eftersom det såg så tungt ut (vilket det också var - svetten rann på ryggen som aldrig förr!) och så hjälpte hon mig med att bära kassen hela vägen upp till dörren! Snäll tjej alltså!
Blir glad i hjärtat när det finns så snälla människor!

Pass it on - nästa gång är det Du själv som behöver hjälp.

Besök i sjukstugan!

Iförrgår var Elina och Signe förbi här och umgicks, lagade mat, busade med Neo etc. Lagade mat, busade massa och fick kattlådan och disken diskad. Thanks sis! Jag och Signe tänkte passa på att pussa lite också, då bet hon mig i munnen och skrattade :C *satans barn*

                                         

Igår fick jag skjuts in till St Göran av min faster Eilas man Kurt. Fick sitta där och rulla tummarna, röntgade igen, var hos oropeden och kollade osv. Som tur är är det ingen spricka i foten (yey!) men det kan vara ett ledband/sena/muskelfäste som har gått av... Mindre kul. Har jag riktigt tur ÄR det bara en riktigt ordentlig stukning, men det visar sig inte fören efter magnetröntgen nästa vecka.
Sen kom Kurt och hämtade mig, åkte hem till deras mysiga villa i Bromma och åt Eilas supergoda nybakade bröd och hemlagade mat. Herregud, Eila skulle kunna jobba som kock om hon ville det, vad hon än lagar smakar det heaven! Igår åt jag asieninspirerad rostbiff med ris blandad med rödlök, vinäger och thaisås tillsammans med en sallad gjord på tomater och haricots verts med pressad citron över. Mhm mmh mmmmmh! Till efterrätt åt vi hemlagad cheesecake med vispgrädde och hemalagad svartvinbärssylt. Dock så tycker jag inte om cheesecake men det här smakade helt okej.

Idag var Mirjam här och lagade mat med mig. Lax med en typ av bulgursallad med soltorkade tomater, svarta bönor med rivna morötter i. Till det stekte vi halloumiost och hade lite majs till. Hamph! Skönt att få tömma skafferiet lite hemma hos pappa då det typ väller över med grejer där...
Umgicks och pratade om sånt tjejer pratar om när man ses, killar, livet etc ^^ Kan behövas ibland!


Nu jamar Neo på mig, måste gulla lite. Puss och kram!

Nahw

Så här mysigt hade jag och Neo det imorse


Både ligger under täcket, Neo har sitt huvud på mitt ansikte osv.
Supermys! Världens finaste katt.

Trött jag blir

Hungrig, galen smärta i foten och köket som ligger så så så långt bort.... Fan vad det här tär psykiskt.


RSS 2.0