Le Petit Monkey - this is my life

Inatt drömde jag att jag var tillbaka på handbollsplan igen med mitt (vårt) gamla F88/89 lag. Alla var med i drömmen tom Lennart, haha! Vi spelade match i ekhammarshallen och var grymmast som vanligt och krossade motståndaren totalt! I drömmen, efter matchen, satt alla i laget och snackade om om att alla skulle börja provspela för nya klubbar, alla skulle gå till värsta elitsatsande klubbarna efter att ha blivit jagade och handplockade av nya tränare efter att de hade sett oss spela osv. Alla skulle provträna någonstans utom jag.
"Varför har ingen kontaktat mig?"
"Men du är ju nere på Nya Zeeland ändå så de väntar väl tills du kommer hem"
"Jaha... Ja det är väl logiskt"
Fast ändå så minns jag att jag blev så ledsen i drömmen för jag såg så klart och tydligt framför mig att vi inte kommer att vara ett lag för alltid. Folk bytte faktiskt klubb. Fantastiska Ella och Therese lyckades gå hela vägen och spelar numera för Skuru IK (Ella) och Spårvägens SK (Therese) som båda ligger i elitserien. Andra har bara lagt ner och vissa lajjar lite för skojs skull, fortfarande i Kungsängens SK som Pernilla och Millis. Jag vet att Anita, Linn och Alex prövade på HK71 i Uppsala nu när de bor där numera men vet inte om de fortsatte och själv försvann jag till BK Söder som sedan blev BK Söder/Spårvägen/Hammarby nånting nånting som sedan lades ner och gjorde att jag sedan gick till AIK som jag inte kommer vara kvar i längre när jag kommer hem och vet inte vart jag kommer spela sen när jag kommer tillbaka hem från Nya Zeeland. Någonstans ska jag spela iaf men jag önskar verkligen innerst inne att jag kunde få gå tillbaka till mitt gamla Kungsängenslag. Fan vad jag saknar alla minnen jag har med det laget. Alla tjejerna och tränarna blev som en andra familj, alla kom överens (ja, inte jag och Lennart alla gånger men ändå ^^) och alla hade så jävla kul tillsammans!
Jag kommer verkligen ihåg alla fina minnen från Hamar, Sundsvall, Aranäs, Eken, Boden, Stenungssund )och alla andra ställen vi spelade SMsteg i) och BARCELONARESAN, herreguuuud! ATT man minns den, fan vad kul vi hade!

Fatta att jag saknar det så mycket att jag nästan får ont i hjärtat, jag vill vill vill verkligen bara få spela med alla tjejerna igen, jag saknar er! Saknar er så mycket ibland att det gör ont! Ont för att jag vet att jag bara kommer att ha kvar minnerna för det kommer aldrig bli samma sak igen, ont för att jag saknar att spela det spelet vi hade och ont för att jag saknar alla. 
När jag åkte bort på Rödspätte cup (min sista ungdomscup) i Danmark förra påsken med BK Söders f89/90 så såg jag fram emot det så jävla mycket eftersom jag visste hur roligt VI hade haft det på VÅRA cuper vi hade åkt på tidigare. Fast när vi väl var där... Det var inte kul. Det var trevligt osv. men jag hade inte i närheten av lika roligt som vi hade det på våra cuper för det var inte samma sak. Det skulle aldrig ha blivit samma sak för det var inte samma järngäng som åkte. Inte samma tjejer, inte samma tränare, inte samma ledare, inte samma lag...

Jaaaa jag kanske är lite blödig nu bara för att jag är på andra sidan jordklotet och man har mycket tid att fundera och tänka men framförallt värdera livet och alla som finns/har funnits i mitt liv men jag saknar er och har gjort det ända sedan vi la ner laget.

Var tvungen att lätta mitt hjärta bara. Tänker fortfarande på er även fast jag är på andra sidan jorden och när jag kommer hem, då jävlar ska vi se till att fixa en reunion!


Kärlek!